»

Vykort från Santorini – en skånings semesterbetraktelser

Augusti 2016. Det var dags för födelsedag. Min fjärde stora om man håller räkningen. Efter lite diskussioner om var vi ville bege oss föll valet på Grekland, som vi inte besökt sedan i slutet av 90-talet. Då var det beachpartyn, paraplydrinkar i rader, pubrundor och mängder av morotsolja som var receptet för en lyckad resa. Nu tjugo år senare är förutsättningarna lite ändrade, samma man, kärleken är om möjligt ännu större, men dessutom med två busbollar i bagaget. Så efter att ha ägnat flera dagar i våras med att scanna av nätet på bra semestermål, föll tillslut valet på Santorini. En ö vi bara hört gott om. Både för sin vackra arkitektur, sina bad, men även för lugnet som råder om man kommer utanför de stora städerna på ön.

Vi valde att bosätta oss i en liten fiskeby, strax söder om flygplatsen, Monolithos. En by som inte ser så mycket ut för världen vid en första anblick, men som var precis vad vi egentligen behövde och hade önskat oss. Ett litet hotell, Scorpios Beach hotel, som med sin grekiska charm föll oss direkt i smaken. Ca 20 rum, en liten pool för både barn o vuxna där vi kunde leka, hoppa , sola och tio steg bort låg den långa svarta stranden. Det är ovant att bada när botten är svart, vi är ju oftast vana med kritvita stränder från våra andra resor till tex Thailand, Bali etc Men är det en vulkanö, så är det och vattnet är riktigt riktigt kristallklart och härligt. I Monolithos fanns förutom vårt hotell, ett hotell till, tre restauranger och ett litet minilivs. Så är det shopping och uteliv som efterfrågas, ska man nog dra sig till städerna på ön. För oss- helt perfekt. Familjetid, avkoppling, full koll på barnen fast man låg i solstolen och njöt.

dscf8092img_5482Givetvis är ett besök på Santorini inte komplett utan att ha sett sig om förstås. Vi hyrde bil en dag och tog oss runt den lilla ön, som är ca 8 mil i omkrets. Vi hittade efter lite snabba efterforskningar att det fanns ett vattenland i Perissa, och utan barnens vetskap blev vårt första stopp just här. Efter många åk i vattenrutschkanor, ett par st glassar och milkshakes, var vi redo för vidare färd, och nu styrde vi kosan norrut mot Fira som är öns huvudstad. Efter lite mat i magen, vågade vi ta linbanan ner till den lilla hamnen, där vi strosade runt lite innan det var dags att åka vidare. Det fanns ett annat alternativ för de som inte riktigt vågar åka linbana, och det är att antingen traska ner på branta trappor, eller åka på en mulåsna. Vi var inte så sugna på vare sig det ena eller andra ska tilläggas…

dscf8273dscf8369

dscf8456

dscf8431En annan sak som brukar stå högt på listan när man är på Santorini, är att besöka Oia, längst upp i norr. Att se de vitkalkade husen bölja sig över klippväggarna är en mäktig syn. Ca 90 % av alla greklands vykort är faktiskt fotograferade just här. Och det är en magisk känsla att stå här och blicka ut på allt det blå. Vi beslkte stan vid två tillfällen, en gång mitt på dagen- det är riktigt riktigt varmt i de slingrande gränderna, och det går åt mycket glass o dricka, och ännu en gång för att se den världsberömda solnedgången. Och det var precis så vackert som jag föreställt mig. Och sen lite mer. När vi reser på semester, brukar proffsutrustningen få stanna hemma, och min i-phone eller lilla pocketkameran får vara fullgott alternativ. Det brukar räcka. men det var mer än en gång jag ångrade det beslutet på denna vackra ö. Men. Jag försöker att bättra mig. Att uppleva tillsammans med min man och våra barn. Inte bara vara en betraktare från sidlinjen.  Och det går framåt. Sakta. Men framåt.

dscf8345dscf8337dscf8352

Hur sammanfattar man då resan!? En vecka med sol, bad, familjetid i lugn och ro. Vackra upplevelser. God mat. Det är så här man ska semestra. På riktigt. Hoppa på en lokalbuss. Åka tills den stannar. Bada på en öde strand i solnedgången. För att man kan. Och njuta av det semestermålet har att erbjuda. Det finns många pärlor därute. Det gäller bara att hitta dem.

Yamas!

Share:|Facebook|Twitter|Pinterest|Google+

Obligatoriska fält markerade *

*

*