»

Arkiv kategorier: Semester

Så kom det sig då, att vi plötsligt fick en veckas ledighet tillsammans hela familjen. Vi började prata lite löst om att vi skulle ta en tur, men vi visste egentligen inte vart. Min goda vän Sonia som jag rest till bl a Barcelona/ Katalonien med förra året, och som varit hos oss ett par ggr bor i Bergslagen, och efter lite snabba meddelanden på Messenger, var det plötsligt bestämt- Vi skulle ta en roadtrip till Silvergruvan- Hällefors- Grythyttan.

Bilresan till Bergslagen är ungefär 65 mil enkel resa, och med flera diskbråck, är stillasittande inte det man mest uppskattar, men- envis som man är, packade vi in vinterkläderna i bilen och gav oss iväg. På vägen mot Silvergruvan tog vi den västra sidan runt Vättern,  och passade på att göra ett snabbt stopp i Hjo, som jag hört ska vara en fantastiskt vacker plats. Maken, som är en cykeltok, berättade stolt att han minsann varit här flera ggr, då man tydligen stannar just i Hjo för matpaus, när man cyklar Vättern Runt. Den matpausen lär jag aldrig uppleva, då cykling är bland det absolut tråkigaste jag vet, men ett stopp blev det i hamnen, och i iskall bitande kyla, knatade jag ut på bryggan för att knäppa av några bilder. Och jag förstår att man vill besöka Hjo, fantastiskt ljus, vackra trähus, så hit kommer jag förhoppningsvis fler gånger.

Efter flera timmars bilfärd, anlände vi till sist i Silvergruvan, där Sonia med familj, välkomnade oss med god mat och en varm skön brasa där vi sjönk ner och drack bubbel och pratade i timmar. Fast att vi inte träffats på nästan ett år känns det som det var förra veckan. Sonia är en fotografkollega till mig, och jag tycker verkligen ni ska ta en kik på hennes arbete, hon är fantastiskt duktig, och fångar ljus och känsla som slår de flesta på fingrarna. Titta in på sidan här. Morgonen därpå tog vi en liten tur till Grythyttan- ni vet den lilla byn där Ernst brukar husera och renovera hus om somrarna. Gästgivargården som är vida känd, och som tidigare ägts av Carl-Jan, men numera drivs av familjen Spendrups är ett landmärke för bygden, och vi fick en snabb guidad tur när vi kikade förbi. För oss skåningar är dessa hus en ganska ovanlig syn, så att strosa runt och se alla vackra gamla trähus, får en att känna sig som i en Astrid Lindgren film.

Silvergruvan då. Ett litet samhälle som ligger ganska mitt emellan Värmland, Dalarna och Västmanland. Mitt i Bergslagen. Silvergruvan är inte helt otippat känt för just sin silverindustri, och var när det begav sig andra största Silvergruvan i Sverige, direkt efter Sala Silvergruva. I dag bryts inget silver just här, men det är fortfarande en kommun med industri, och Spendrups har sitt säte här med bl a Loka i spetsen. För oss som kommer söder ifrån, förundras man över att det kan finnas så mycket skog. Var du än vänder dig, är det träd. Höga träd, låga träd. Barrträd, lövträd. Och jisses vad det är vackert. Det blev ett par små korta promenader, då ryggen inte vill så långa turer, men jag tror att jag hade kunnat sätta mig ner precis var som helst och bara njuta. Det är nåt visst med skog. Axlarna sjunker ner, du drar långa djupa friska andetag. Du lyssnar. Och ser. Ser allt det vackra. Enkla. Det som alltid funnits. 

Efter ett par dagar med en massa god mat, vin Prosecco och soffhäng, började det klia lite i kroppen efter lite uteaktiviteter, så vi bestämde oss för att ta oss en tur till Säfsen, som ligger ca 40 min bilväg från Silvergruvan. Säfsen är en skidanläggning, som under högsäsong stoltserar med 18 skidbackar, After Ski och en massa kul aktiviteter för hela familjen. I år har det dessvärre varit lite dåligt med snö, men vi åkte dit för att barnen skulle kunna åka lite pulka och plumsa i snön en stund. Varm Choklad och te i restaurangen satt fint efter några timmars lek, innan det var dags att bege sig tillbaks innan mörkret föll.

Hur sammanfattar vi då vår lilla Roadtrip!?

Skog. Goda Vänner. Fantastisk natur. God Mat. Skratt. Välbehövlig paus.

Jag hoppas vi får tillfälle att utforska Bergslagen fler gånger, och även under sommartid, då området är som gjort för uteaktiviteter som bad, kanotpaddling , långa skogspromenader.

Nu är batterierna laddade, och jag har fått en liten försmak på snön, i mars åker jag ju till Alperna, Schweiz.

/A

  • 3 januari, 2017 - 14:25

    Sonia Jansson - Photography - Så fint! Kul att ni kom och hälsade på!

  • 3 januari, 2017 - 19:23

    Annelie - Tack för härliga dagar Sonia! Hoppas vi ses snart igen❤

Ja, weekend var det inte i ordets rätta bemärkelse, men en behövlig paus torsdag och fredag i alla fall.

Det är härligt att ha en riktigt god vän. Och det är om möjligt ännu bättre om denna vän dessutom också råkar vara egen företagare. Som förstår. Som vet. Att kunna diskutera med. Byta ideer. Inspirera varandra. Se möjligheter. Planera för framtiden.

Och precis så är hon, Linda, som driver företaget Flora-Li. Tillsammans rymde vi vardagen för att varva ner, koppla av och bara njuta av lugnet. Vi bokade in oss på ett SPA-paket på Hotell Skansen i Båstad. Jag som varit där tidigare vet att kvalitèn är fantastisk och miljöerna är helt underbara.

Efter att ha checkat in på vårt rum, där två flaskor bubbel väntade på oss, hoppade vi i badkläder och hotellets softa utstyrsel, bestående av morgonrock och tofflor. Ute blåste det halv storm, och regnet öste ner, men det var inget som hindrade oss för att vandra längs den långa bryggan ut till kallbadhuset. Efter en ljuvligt varm bastu med utsikt över Kattegatt, vågade vi ta ett snabbt dopp i det stormiga havet, innan vi skyndsamt tog oss upp i varmvattensbassängen ute på trädäcket.  Här njöts det en lång stund innan vi var så skrynkliga att vi knappt kunde ta oss upp.

Efter en snabb vätskekontroll på rummet, beslöt vi oss för att kolla in SPA-avdelningen på hotellet. Här finns det förutom ett av de lyxigaste duschrum jag sett, gott om vilstolar, torrbastu, ångbastu, stilla bad där du flyter i skönt tempererat vatten, och en varm swimmingpool. Efter att i ett par timmar ha testat alla olika aktiviteter, var det dags för massage en våning upp. Till tonerna av lugn klassisk musik knådades ömma trötta muskler, och sömnen var farligt nära. Igen.  Stapplande tog vi oss upp på rummet för att pusta ut efter allt badande. Det tar på krafterna hos två medelålders tanter får jag säga.  Men efter lite vin och ost på rummet, var det dags att piffa till sig litegrann, och tona ner det rödmosiga ansiktet inför middagen. Restaurang Sand är hotellets egna restaurang, och här serverades en tre rätters meny, med fantastiskt god mat.  I denna avkopplande miljö, njöt vi av gott vin och välsmakande mat, till tonerna av musik från pianobaren. Efter middagen trodde vi kanske att vi skulle sjunka ner med nån god drink i baren, men vi var helt färdiga, så det kröps i säng och efter lite tisslande och tasslande, somnade vi som stockar båda två, med vinden vinande utanför, och regnet piskandes mot rutorna.

På morgonen, vaknade vi tidigt av att solstrålarna letade sig in i rummet, och då åkte träningskläder och gymnastikskorna på för en uppfriskande morgonpromenad längs havet. Att se soluppgången är fantastiskt, var man än befinner sig, men att samtidigt höra vågornas sus, är som balsam för en trött själ. Att sätta sig på bryggan och dra långa djupa andetag, och känna att axlarna sjunker en halv meter. Så enkelt, men ändå så bortglömt.

Frisk luft gör underverk för aptiten, och när vi kom in, väntade en enorm frukostbuffè på oss i restaurangen. Jag tror vi provade allt. Goda grovbröd, ostar, charkuterier, ägg, färskpressad äppelmust, och för att runda av det hela så vi inte blev alldeles för hälsosamma- en rejäl våffla och kaffe. Mätta och belåtna packade vi väskorna, och SPA:ade lite till, innan det var dags för avfärd. Vi avslutade hotellvistelsen med varsin bok i de sköna sofforna framför brasan i Vinterträdgården och fyllde på med lugn och ro och massor av må-bra hormoner. På vägen hem gjordes en liten roadtrip uppe på Bjärehalvön, och vi tog en avstickare till Arild, Mölle för att avsluta på Magasin 36 i Höganäs, där det fikades, shoppades och avslutade resan med rejäl middag på Garage Bar. Ljuvliga dagar som jag kommer leva på länge, och laddad med nya ideer för hösten. Jag hoppas få tillfälle att besöka Båstad igen snart, en oas när orken tryter.

  • 1 oktober, 2016 - 19:58

    Linda - Tusen tack för härliga dagar. Detta lever jag länge på! Som du skriver så är det skönt att ha en vän som är egenföretagare och som förstår och vet hur det är. Detta gör vi om! Kram på dig!

Augusti 2016. Det var dags för födelsedag. Min fjärde stora om man håller räkningen. Efter lite diskussioner om var vi ville bege oss föll valet på Grekland, som vi inte besökt sedan i slutet av 90-talet. Då var det beachpartyn, paraplydrinkar i rader, pubrundor och mängder av morotsolja som var receptet för en lyckad resa. Nu tjugo år senare är förutsättningarna lite ändrade, samma man, kärleken är om möjligt ännu större, men dessutom med två busbollar i bagaget. Så efter att ha ägnat flera dagar i våras med att scanna av nätet på bra semestermål, föll tillslut valet på Santorini. En ö vi bara hört gott om. Både för sin vackra arkitektur, sina bad, men även för lugnet som råder om man kommer utanför de stora städerna på ön.

Vi valde att bosätta oss i en liten fiskeby, strax söder om flygplatsen, Monolithos. En by som inte ser så mycket ut för världen vid en första anblick, men som var precis vad vi egentligen behövde och hade önskat oss. Ett litet hotell, Scorpios Beach hotel, som med sin grekiska charm föll oss direkt i smaken. Ca 20 rum, en liten pool för både barn o vuxna där vi kunde leka, hoppa , sola och tio steg bort låg den långa svarta stranden. Det är ovant att bada när botten är svart, vi är ju oftast vana med kritvita stränder från våra andra resor till tex Thailand, Bali etc Men är det en vulkanö, så är det och vattnet är riktigt riktigt kristallklart och härligt. I Monolithos fanns förutom vårt hotell, ett hotell till, tre restauranger och ett litet minilivs. Så är det shopping och uteliv som efterfrågas, ska man nog dra sig till städerna på ön. För oss- helt perfekt. Familjetid, avkoppling, full koll på barnen fast man låg i solstolen och njöt.

dscf8092img_5482Givetvis är ett besök på Santorini inte komplett utan att ha sett sig om förstås. Vi hyrde bil en dag och tog oss runt den lilla ön, som är ca 8 mil i omkrets. Vi hittade efter lite snabba efterforskningar att det fanns ett vattenland i Perissa, och utan barnens vetskap blev vårt första stopp just här. Efter många åk i vattenrutschkanor, ett par st glassar och milkshakes, var vi redo för vidare färd, och nu styrde vi kosan norrut mot Fira som är öns huvudstad. Efter lite mat i magen, vågade vi ta linbanan ner till den lilla hamnen, där vi strosade runt lite innan det var dags att åka vidare. Det fanns ett annat alternativ för de som inte riktigt vågar åka linbana, och det är att antingen traska ner på branta trappor, eller åka på en mulåsna. Vi var inte så sugna på vare sig det ena eller andra ska tilläggas…

dscf8273dscf8369

dscf8456

dscf8431En annan sak som brukar stå högt på listan när man är på Santorini, är att besöka Oia, längst upp i norr. Att se de vitkalkade husen bölja sig över klippväggarna är en mäktig syn. Ca 90 % av alla greklands vykort är faktiskt fotograferade just här. Och det är en magisk känsla att stå här och blicka ut på allt det blå. Vi beslkte stan vid två tillfällen, en gång mitt på dagen- det är riktigt riktigt varmt i de slingrande gränderna, och det går åt mycket glass o dricka, och ännu en gång för att se den världsberömda solnedgången. Och det var precis så vackert som jag föreställt mig. Och sen lite mer. När vi reser på semester, brukar proffsutrustningen få stanna hemma, och min i-phone eller lilla pocketkameran får vara fullgott alternativ. Det brukar räcka. men det var mer än en gång jag ångrade det beslutet på denna vackra ö. Men. Jag försöker att bättra mig. Att uppleva tillsammans med min man och våra barn. Inte bara vara en betraktare från sidlinjen.  Och det går framåt. Sakta. Men framåt.

dscf8345dscf8337dscf8352

Hur sammanfattar man då resan!? En vecka med sol, bad, familjetid i lugn och ro. Vackra upplevelser. God mat. Det är så här man ska semestra. På riktigt. Hoppa på en lokalbuss. Åka tills den stannar. Bada på en öde strand i solnedgången. För att man kan. Och njuta av det semestermålet har att erbjuda. Det finns många pärlor därute. Det gäller bara att hitta dem.

Yamas!

13517508_10154354602797792_8110056364132398897_o

Varma härliga sommarkvällar. Minuterna innan solen går ner över fälten. Ett magiskt ljus och den perfekta tiden för fotografering. Det finns ett par tider kvar för juli och augusti, och jag hoppas att just vi ses! ” You will never regret a picture taken with your loved ones. Only the ones you didn´t.

Kika in på min infosida och hör av dig du oxå.