»

Arkiv kategorier: Personligt

Cataloniaretreat

För lite mer än ett år sedan, såg jag en annons på Facebook. Catalonia Creative Retreat, stod det. Spännande vid en första anblick tyckte jag. Jag som är så långt ifrån all andlighet och alternativa metoder som det möjligen går. Nåväl, som vanligt är jag inte så långt från tanke till handling, så plötsligt hade jag bokat in mig på detta event, som skulle äga rum i en liten bergsby ca 1 h bilfärd från Barcelona, Spanien.

Med mig på resan fick jag min gode vän Sonia, som inte heller är världsberömd för att nyttja alternativa metoder. Men, varför inte, resonerade vi.

Det som mötte oss, var ett fantastiskt värdpar- Martha o Clement bjöd in oss och fick alla deltagare att känna oss som en del av deras härliga familj.  Programmet, och kursen, som var utformad och arrangerad av Karin, innehöll både dagliga meditationer, yoga i soluppgång, tai chi, samtal. Och fast att jag verkligen gav det en chans, måste jag erkänna att det inte var något jag fortsatt med när vi kom hem. Kanske är jag inte mottaglig för att se inom mig. Kanske det bara är så att jag inte behöver det, utan är i balans med mig själv. Jag fick åtminstone möjlighet att lära känna mina goda, och mindre goda sidor, som mitt bristande tålamod tex…

Men även att jag är bra som det är. Jag behöver inte söka. Efter något. Eller någon. För att bli någon annan. Jag är bra precis som jag är. Och nöjd över vad jag åstadkommit. Och vad jag kommer åstadkomma. Det är bara jag som kan påverka mitt liv.

Clement tog oss med på lite utflykter runt i trakten, bl a till närmsta närliggande stad Gironella, som är en liten stad, och det känns som att du kliver minst hundra år tillbaks i tiden bara du kliver ur bilen. Att strosa på kullerstensgator o torg, titta på vackra byggnader, höra berättelser från förr, det var det som bet sig fast mest hos mig. Vi gjorde skogsturer i bergen, solade på varma klippor, hoppade ner i iskallt vatten och badade i floden. Njöt. Av solen, men ochså av att få vara ensam och bara vara.

Catalonien, med Pyrenèerna som en magnifik bakgrund, är en oerhört vacker plats, och jag hoppas att jag får tillfälle att ta med mig familjen och se mig om ännu lite mer nästa gång. Även om jag inte var helt i fas med vad en resa som denna skulle innebära, är jag glad att jag gjorde det. Kastade mig ut i det helt okända. Hade ett öppet sinne för vad som bjöds, och kunde ta till mig av det jag behöver. Att se sig om. Möta nya människor som jag säkert aldrig annars skulle mött. Det gör varje resa unik.

 

Såhär skrev vår kursledare till mig efteråt:

När du läser spelas en film upp. När du vet vad du vill så ser du inga hinder. Kanske något. Men du vet hur du ska lyfta bort det. Du är rättvis. Hjärtvis. På nätterna sover du. På dagarna är du vaken. Du tvekar inte om sånt. Du tvekar inte om något som du vet är sant. Därför finns det en trygghet som man vill krypa in i och hålla i handen. Kanske kommer då en hemlighet. Och är den inte vacker så får det en att tänka om. Tänka om och tänka rätt. Du är sann på ett viktigt och riktigt sätt. Och vågar.

 

/Annelie

 

 

Ja, weekend var det inte i ordets rätta bemärkelse, men en behövlig paus torsdag och fredag i alla fall.

Det är härligt att ha en riktigt god vän. Och det är om möjligt ännu bättre om denna vän dessutom också råkar vara egen företagare. Som förstår. Som vet. Att kunna diskutera med. Byta ideer. Inspirera varandra. Se möjligheter. Planera för framtiden.

Och precis så är hon, Linda, som driver företaget Flora-Li. Tillsammans rymde vi vardagen för att varva ner, koppla av och bara njuta av lugnet. Vi bokade in oss på ett SPA-paket på Hotell Skansen i Båstad. Jag som varit där tidigare vet att kvalitèn är fantastisk och miljöerna är helt underbara.

Efter att ha checkat in på vårt rum, där två flaskor bubbel väntade på oss, hoppade vi i badkläder och hotellets softa utstyrsel, bestående av morgonrock och tofflor. Ute blåste det halv storm, och regnet öste ner, men det var inget som hindrade oss för att vandra längs den långa bryggan ut till kallbadhuset. Efter en ljuvligt varm bastu med utsikt över Kattegatt, vågade vi ta ett snabbt dopp i det stormiga havet, innan vi skyndsamt tog oss upp i varmvattensbassängen ute på trädäcket.  Här njöts det en lång stund innan vi var så skrynkliga att vi knappt kunde ta oss upp.

Efter en snabb vätskekontroll på rummet, beslöt vi oss för att kolla in SPA-avdelningen på hotellet. Här finns det förutom ett av de lyxigaste duschrum jag sett, gott om vilstolar, torrbastu, ångbastu, stilla bad där du flyter i skönt tempererat vatten, och en varm swimmingpool. Efter att i ett par timmar ha testat alla olika aktiviteter, var det dags för massage en våning upp. Till tonerna av lugn klassisk musik knådades ömma trötta muskler, och sömnen var farligt nära. Igen.  Stapplande tog vi oss upp på rummet för att pusta ut efter allt badande. Det tar på krafterna hos två medelålders tanter får jag säga.  Men efter lite vin och ost på rummet, var det dags att piffa till sig litegrann, och tona ner det rödmosiga ansiktet inför middagen. Restaurang Sand är hotellets egna restaurang, och här serverades en tre rätters meny, med fantastiskt god mat.  I denna avkopplande miljö, njöt vi av gott vin och välsmakande mat, till tonerna av musik från pianobaren. Efter middagen trodde vi kanske att vi skulle sjunka ner med nån god drink i baren, men vi var helt färdiga, så det kröps i säng och efter lite tisslande och tasslande, somnade vi som stockar båda två, med vinden vinande utanför, och regnet piskandes mot rutorna.

På morgonen, vaknade vi tidigt av att solstrålarna letade sig in i rummet, och då åkte träningskläder och gymnastikskorna på för en uppfriskande morgonpromenad längs havet. Att se soluppgången är fantastiskt, var man än befinner sig, men att samtidigt höra vågornas sus, är som balsam för en trött själ. Att sätta sig på bryggan och dra långa djupa andetag, och känna att axlarna sjunker en halv meter. Så enkelt, men ändå så bortglömt.

Frisk luft gör underverk för aptiten, och när vi kom in, väntade en enorm frukostbuffè på oss i restaurangen. Jag tror vi provade allt. Goda grovbröd, ostar, charkuterier, ägg, färskpressad äppelmust, och för att runda av det hela så vi inte blev alldeles för hälsosamma- en rejäl våffla och kaffe. Mätta och belåtna packade vi väskorna, och SPA:ade lite till, innan det var dags för avfärd. Vi avslutade hotellvistelsen med varsin bok i de sköna sofforna framför brasan i Vinterträdgården och fyllde på med lugn och ro och massor av må-bra hormoner. På vägen hem gjordes en liten roadtrip uppe på Bjärehalvön, och vi tog en avstickare till Arild, Mölle för att avsluta på Magasin 36 i Höganäs, där det fikades, shoppades och avslutade resan med rejäl middag på Garage Bar. Ljuvliga dagar som jag kommer leva på länge, och laddad med nya ideer för hösten. Jag hoppas få tillfälle att besöka Båstad igen snart, en oas när orken tryter.

  • 1 oktober, 2016 - 19:58

    Linda - Tusen tack för härliga dagar. Detta lever jag länge på! Som du skriver så är det skönt att ha en vän som är egenföretagare och som förstår och vet hur det är. Detta gör vi om! Kram på dig!

Givetvis ska man fira att man fyller år. Eller sörja. Det är hur man ser det. Jag valde i alla fall att fira att det var sommar, sol och det gjordes hemma i vår trädgård på landet en sensommarkväll med mingel och  i sällskap av riktigt goda vänner. Sommaren har aldrig varit så vacker, och nya och gamla vänner samlades för att umgås och bara njuta av dagen. I trädgården dukades det upp med diverse tiltugg och dryck, det bjöds på lite tävlingar och bus, precis som det ska vara. Möblerna fick flytta ut, och fåtöljer och soffgrupper ersatte långbord och klassisk dukning, och vännerna minglade glatt runt och njöt av kvällssolen. Trädgårdsfest på landet- rekommenderas! Tror minsann det får bli fler gånger, så avslappnat, och alla hinner prata med varandra.

14398074_10154585848202792_2086885155_n

untitled-1

Kluriga frågor tyckte en del, men till sist kunde en vinnare koras, och med ett gäng rejäla vinnarskallar, mig själv inräknad, tas all form av tävling, på blodigt allvar…

dsc03610dsc03604

Festen fortsatte till långt in på natten, men bildbevisen fick sluta runt midnatt. Är så glad och tacksam över alla fina människor som finns i mitt liv, att vara 40 år och känna sig tillfreds med livet. Det är underbart. Jag är precis där jag vill vara. Och trots att livet inte alltid går på räls, så kan jag luta mig tillbaka och vara trygg i att vi rider ut den ena stormen efter den andra. Med ett stort nätverk och goda vänner kommer man långt i livet.dsc03586

  • 19 september, 2016 - 20:54

    Linda - En fantastisk kväll och fest! Tusen tack för att jag fick vara med. Kramar!

Augusti 2016. Det var dags för födelsedag. Min fjärde stora om man håller räkningen. Efter lite diskussioner om var vi ville bege oss föll valet på Grekland, som vi inte besökt sedan i slutet av 90-talet. Då var det beachpartyn, paraplydrinkar i rader, pubrundor och mängder av morotsolja som var receptet för en lyckad resa. Nu tjugo år senare är förutsättningarna lite ändrade, samma man, kärleken är om möjligt ännu större, men dessutom med två busbollar i bagaget. Så efter att ha ägnat flera dagar i våras med att scanna av nätet på bra semestermål, föll tillslut valet på Santorini. En ö vi bara hört gott om. Både för sin vackra arkitektur, sina bad, men även för lugnet som råder om man kommer utanför de stora städerna på ön.

Vi valde att bosätta oss i en liten fiskeby, strax söder om flygplatsen, Monolithos. En by som inte ser så mycket ut för världen vid en första anblick, men som var precis vad vi egentligen behövde och hade önskat oss. Ett litet hotell, Scorpios Beach hotel, som med sin grekiska charm föll oss direkt i smaken. Ca 20 rum, en liten pool för både barn o vuxna där vi kunde leka, hoppa , sola och tio steg bort låg den långa svarta stranden. Det är ovant att bada när botten är svart, vi är ju oftast vana med kritvita stränder från våra andra resor till tex Thailand, Bali etc Men är det en vulkanö, så är det och vattnet är riktigt riktigt kristallklart och härligt. I Monolithos fanns förutom vårt hotell, ett hotell till, tre restauranger och ett litet minilivs. Så är det shopping och uteliv som efterfrågas, ska man nog dra sig till städerna på ön. För oss- helt perfekt. Familjetid, avkoppling, full koll på barnen fast man låg i solstolen och njöt.

dscf8092img_5482Givetvis är ett besök på Santorini inte komplett utan att ha sett sig om förstås. Vi hyrde bil en dag och tog oss runt den lilla ön, som är ca 8 mil i omkrets. Vi hittade efter lite snabba efterforskningar att det fanns ett vattenland i Perissa, och utan barnens vetskap blev vårt första stopp just här. Efter många åk i vattenrutschkanor, ett par st glassar och milkshakes, var vi redo för vidare färd, och nu styrde vi kosan norrut mot Fira som är öns huvudstad. Efter lite mat i magen, vågade vi ta linbanan ner till den lilla hamnen, där vi strosade runt lite innan det var dags att åka vidare. Det fanns ett annat alternativ för de som inte riktigt vågar åka linbana, och det är att antingen traska ner på branta trappor, eller åka på en mulåsna. Vi var inte så sugna på vare sig det ena eller andra ska tilläggas…

dscf8273dscf8369

dscf8456

dscf8431En annan sak som brukar stå högt på listan när man är på Santorini, är att besöka Oia, längst upp i norr. Att se de vitkalkade husen bölja sig över klippväggarna är en mäktig syn. Ca 90 % av alla greklands vykort är faktiskt fotograferade just här. Och det är en magisk känsla att stå här och blicka ut på allt det blå. Vi beslkte stan vid två tillfällen, en gång mitt på dagen- det är riktigt riktigt varmt i de slingrande gränderna, och det går åt mycket glass o dricka, och ännu en gång för att se den världsberömda solnedgången. Och det var precis så vackert som jag föreställt mig. Och sen lite mer. När vi reser på semester, brukar proffsutrustningen få stanna hemma, och min i-phone eller lilla pocketkameran får vara fullgott alternativ. Det brukar räcka. men det var mer än en gång jag ångrade det beslutet på denna vackra ö. Men. Jag försöker att bättra mig. Att uppleva tillsammans med min man och våra barn. Inte bara vara en betraktare från sidlinjen.  Och det går framåt. Sakta. Men framåt.

dscf8345dscf8337dscf8352

Hur sammanfattar man då resan!? En vecka med sol, bad, familjetid i lugn och ro. Vackra upplevelser. God mat. Det är så här man ska semestra. På riktigt. Hoppa på en lokalbuss. Åka tills den stannar. Bada på en öde strand i solnedgången. För att man kan. Och njuta av det semestermålet har att erbjuda. Det finns många pärlor därute. Det gäller bara att hitta dem.

Yamas!